i min hjärna just nu.
Jag känner mig precis så just nu, men för en gångs skull så har jag ialf hunnit tänka över det lite, innan jag gör något som jag kommer ångra senare.
Tänk om man kunde radera killar ur min hjärna? För det är fan det enda som finns i mitt huvud. Känns det som.
Asså fan. Jag kan verkligen inte låta bli. Så fort jag kommer ur ett förhållande, så slänger jag mig in i ett annat. Så har det varit innan, alltid. Jag har haft pojkvän ända sen jag fick min första, i sjuan. Nu går jag första ring på gymnasiet, och det har precis tagit slut med min 4de pojkvän. Och det första jag börjar tänka på, är andra killar som finns i närheten. Den där skitsnygge killen i 3an med den underbara rösten, han som är så jävla bra på scenen. En annan kille, som alltid får mig att skratta och le, ända sen den första gången vi kysstes på hans pappas 50-årsfest för 3 år sen, men där har jag ju naturligtvis förstört alla chanser för länge sen. Och så finns det ju han den där också, som jag aldrig egentligen träffat, utan bara snackat med på internet, men som jag längtar något sjukt efter att få träffa. Och han den där som är ett år yngre... Bla, bla, bla.
Jag kan fortsätta såhär hur länge som helst. Men saken är den att jag egentligen inte vet om jag verkligen är så jävla intresserad som jag tror jag är. Ialf just nu, när jag riktigt sitter och tänker igenom allting. Jo, jag kanske är jävligt nyfiken. Men när jag tänker efter, tänker på ordet "förhållande", så känns det inte lika tilltagande längre.
Är jag kanske egentligen redo för ett förhållande? Även fast jag haft fyra, seriösa, innan? Jag har ingen aning. Om jag ska vara ärlig så vet jag nog fan inte hur det verkligen känns att vara riktigt, riktigt kär. Ialf inte i mer än någon vecka, ett par månader kanske.
Usch. Kärlek är något jag inte alls förstår mig på.
Finns det någon som jag kan hjälpa mig att förstå?
kärlek suger faktiskt jättehårt för det mesta, det är min filosofi. men den har jag ju skitit i att följa nu för en gångs skull.
du kanske skulle göra som jag har gjort innan ett tag, så du hinner bestämma dig, och så slipper pojken du dumpar senare bli ledsen.
ta tid för dig själv sara ! killarna kan vänta ett tag. du behöver inte dem. vad sägs ?
SV: men det kan ju vara så att du behöver bekräftelse eller vad man nu säger. att du behöver veta att någon tycker om dig. men det behöver du ju inte känna. för du har ju massor med vänner som älskar dig.
när du är singel sätter du dig själv i en situation som du inte är säker i, som du inte vet något om. det är därför du letar efter nästa kille, så slipper du tänka på hur man ska bete sig.
nu kommer mitt psykologisnack igen. men jag har ganska mycket erfarenhet för jag har lyssnat på många människor.
killar borde förbjudas ;)
SV: ja där fick vi allt till det.
men då tycker jag att istället för att du ska springa runt och vara förvirrad så sätter du dig ner, tänker igenom saker och ting innan du kastar dig in i något nytt föhållande.
det låter en aning bättre tycker jag, var singel ett tag, och känn på hur det känns.
du kanske tycker att det är kul, vad vet vi liksom ? ;)
SV: fan vad bra sara ! that's the spirit !
vänner är för värdefulla för att slösas bort framför killar, så är det bara!
och du har helt rätt, pojkar får komma lite då och då, bara trevligt. men det är vännerna som ska bestå !
kanon att du känner att du är på rätt väg ! <3
SV: det är inte så svårt, jag lovar dig !
oj vad jag bombat dig med kommentarer nu :O
läskigt ja ! minst sagt skrämmande, där har du en "lägg-genast-ner-bloggen" anledning ;)
Jag förstår mig verkligen inte heller på det här med kärlek & förhållanden.
Men då har jag insett detta. Jag tycker att det är nu när man är "ung", det är nu man ska ha roligt. Festa, vara med kompisar och göra vad man vill. Hallå, killar och förhållande har man ju tid med när man blir gammal!:D Det är nu man ska satsa på sina vänner, visa dem kärlek.
För killar är bara ivägen, det blir bara massa problem att tänka på. Sen kan kärlek vara hur bra som helst med, när man väl är kär och allting känns sådär toppen. Men sen kommer alla problem, och göra-slut-delen. Då är frågan är det verkligen värt allt det hemska man vet att man ska gå igenom?
Men ey, kör singel ett tag till, känn och tänk efter. Dagen kommer nog när det känns rätt och man vet säkert :) Hoppas det löser sig!
SV: jamen det är chockerande, jag trodde verkligen att jag hade koll. och det har jag inte, jag har ingen aning om hur det är.
jag är en av dem du sjunger om i låten, jag vet inte hur det känns.
men tack sara, det betyder ! <3
